Mammapolitik

Valrörelsen är inte bara det vi ser på TV, i tidningar och i sociala media. Valrörelsen är också oändligt många möten och samtal. En del samtal verkar inte leda någon vart, andra blir informationstillfällen för samtliga inblandade och leder förhoppningsvis till en bättre demokrati och ett större utbyte mellan förtroendevalda och de som givit dem förtroendet, eller kommer att göra det den 14 september.

Igår hann jag bara vara i valstugan i 40 minuter eftersom ett av mina barn behagade försvinna iväg med en kompis utan att tala om vart hon skulle, så jag tillbringade eftermiddagen med att leta. Men under den tiden jag var där hann jag få kontakt med flera engagerade medborgare. Först dök ett gäng studenter från Komvux omsorgsprogram upp och ställde frågor kring löner och arbetsförhållanden i vården. De blev väldigt glada när jag svarade dem att lönerna inom omsorgen måste höjas och att arbetsförhållandena måste bli bättre. Det måste vara möjligt att få fasta heltidsanställningar utan delade turer där personalen får äta i bilen och kissa i skogen. Att ge våra äldre ett värdigt liv ska skattas högt. Vi blir allt äldre och i vår kommun är andelen äldre förhållandevis hög. Med anledning av detta kan det vara värt att fundera på om kommunen eller staten kan göra riktade insatser för att rekrytera arbetskraft till vård och omsorgsyrken. I kommunen tycker vi i Vänsterpartiet att vi ska använda det landstings- och kommunägda bolaget Tiohundra AB för att skapa en stabil organisation som har möjlighet att erbjuda en flexibel vård och omsorg där personalen också arbetar under goda arbetsvillkor och med bra lön. På så vis ska den demokratiskt styrda vården utan vinstintressen kunna konkurrera om brukare och arbetskraft. Vi skulle också kunna erbjuda delfinansierad utbildning för människor som annars är arbetslösa och möjlighet till körkortsutbildning vid omsorgsprogrammet för att också göra det möjligt för studenterna att få jobb dag ett efter avslutad utbildning. Omsorgsstudenterna var mycket nöjda med mina svar och jag undrade om inte alla svarade väldigt välmenande och extra positivt så här ett par veckor innan valet, men de svarade att så var inte fallet. Till exempel Moderaternas svar hade inte alls väckt något jubel i gruppen.

Efter en stund kom två herrar och ville prata om ett utbyggt cykelvägnät i kommunen samt olägenheter med buller från Mellingeholms flygplats. De lämnade en strategi för cykelvägsutbyggnad samt förslag på vägsträckningar som de tyckte var extra viktiga. Där fanns bl a förslag om att banvallen mellan Rimbo och Norrtälje skulle kunna bli cykelväg. Superintressant. Eftersom det var den cykelväg, förutom längs väg 76 Norrtälje-Älmsta, som jag föreslog i min första motion till Kommunfullmäktige för 20 år sedan. Dessutom, vill jag poängtera, är detta intressant eftersom den delen om banvallen blev bifallen.

Efter jobbet idag var jag inbjuden till Hyresgästföreningens mobila lägenhet som är placerad utanför Stadsbiblioteket. Där fick jag, förutom att se den fina compactliving-enheten, diskutera Hyresgästföreningens lokala handlingsprogram samt skriva på ett vykort till kommunalrådet om att låta det kommunala bostadbolaget Roslagsbostäders hyresgäster slippa straffskatt. Det fanns flera bra krav i föreningens handlingsprogram. Något som jag själv uppskattade väldigt mycket var stycket om att hyresgäster själva ska få vara med och påverka vid renovering och att renoveringen inte skulle kunna höja hyran som att hyresgästen inte har råd att bo kvar. Det är ju en fråga som ligger mig själv väldigt nära då jag väntat på en renovering i två år utan att faktiskt veta om jag kommer att ha råd att bo kvar om den blir verklighet och, beroende på hur mycket en som hyresgäst får vara med att påverka, om vi verkligen vill bo kvar till den nya hyran.

Flera av de besökande till den mobila lägenheten var överväldigade och en person föreslog att sådana enheter kunde staplas i hamnen för att göra det möjligt även för ungdomar att bosätta sig där. Efter att jag varit hos Hyresgästföreningen sprang jag ner till Radio Roslagen där jag skulle duellera med Landsbygdspartiet, oberoendes representant Magnus Malmsten. Där fick vi bl a informationen att en geoteknisk undersökning av hamnen totalt dömde ut allt bostadsbyggande där och med den informationen i handen kanske vi inte ska bygga för ungdomar just där och kanske inte helst för någon annan heller. Framtida miljö/naturkatastrofer och risk för sådana är ingenting vi ska ta lätt på. Det är reella risker som ska tas hänsyn till vid byggande och planering av samhällen.

Magnus och jag fick också duellera i frågor som skolan, landsbygden, näringsliv mm. Vi var ganska överens om det mesta. När vi kom till frågan om vargens existens i Sverige hade vi dock helt skilda åsikter. Medan Lpo står för att alla vargar ska finnas i hägn, d v s inga fria vargar, så tycker vi snarare att vargstammen, för att undvika inavel, måste bli större. Vi människor har inte ensamrätt på jordklotet och vi måste lära oss att leva sida vid sida med de djur och växter som finns här och har funnits här länge. Tamdjur måste helt enkelt skyddas och det får vi gemensamt betala för, djurägare ska givetvis också ersättas vid förluster. Magnus tyckte dock att det fanns alldeles för mycket varg, att de som vill ha varg ska komma överens med markägare och sätta upp hägn där de kan vara och han antydde t o m att den svenska vargstammen innehåller korsningar med ryska hundar som använts vid spaning under sovjettiden, korsningar som är som vakthundar, men ´som inte skäller.

Jag ska inte heller säga att vi var överens om blockpolitiken. Lpo stödjer alla förslag som enligt dem är bra för landsbygden, oavsett vem som lägger förslagen. Är det det som är att vara oberoende? Jag undrar ofta i dessa tider då det flirtas hej vilt och pratas om blocköverskridande och oberoende. Magnus sade sig också vara personligt oberoende; han kommer att uttrycka sin åsikt oavsett vad ett parti förväntar sig och därför kommer han troligtvis aldrig att bli en erfaren politiker, som jag beskrevs som.

Jo, jag har varit med ett tag. Jag har aldrig resonerat som jag hör en del göra, att jag kan inte engagera mig i något parti, för tänkt om jag inte tycker som de i någon fråga. Jag är ju en del av partiet, av rörelsen, och självklart kan jag påverka partiets ståndpunkt i frågor jag tycker är viktiga. Jag har bara varit oense med partiet om frågor som jag själv inte tycker är livsviktiga, det är inte ett problem för mig. Magnus uttryckte det som att han aldrig kommer att bli en politiskt korrekt politiker, och det är nog inte jag heller, men jag är en väldigt politiskt korrekt person. Jag har höga krav på mig själv och mår som bäst när jag lever efter dem.

Senare på dagen pratar jag skola, kvarsittning, läxor, hemmasittare, nationella prov, betyg mm med föräldrar vid fotbollsplanen. Många samtal blir det och många ställer samma fråga; Hur tror du det går, hur är känslan? Och efter alla samtal jag har med er där ute är känslan god, men jag vet att det finns många fler där ute som inte pratar med mig utan med det moderata kommunalrådet. Och därför är nog känslan hos honom också god. Men gör Sverige och Norrtälje en tjänst, rösta rött, inte oberoende, inte blocköverskridande, utan riktigt rött så att vi får ett alliansfritt styre.

I går fredagen den 5 september var Ali Esbati, som sitter i riksdagens arbetsmarknadsutskott för Vänsterpartiet, och Christina Hamnö, Vänsterpartiet i Norrtälje, på arbetsplatsbesök på socialtjänstens avdelning för Arbetsmarknad och Integration. De träffade avdelningens chef och fem av medarbetarna, vilket de berättade var mycket intressant och informativt!

Bland annat fick de veta att ett stort problem är svårigheten att hitta bostäder till de nyanlända flyktingarna. Tidigare fanns ett visst överskott på hyreslägenheter i Hallstavik, men så är det inte längre. Bristen på hyreslägenheter gör också att det är svårare att ordna bostad åt de ungdomar, som kommit hit som ensamkommande flyktingbarn, den dag det är dags för dem att lämna institutionsboendet. Det är svårare att få till stånd avtal om ungdomslägenheter med Roslagsbostäder och Campus Roslagen tar inte emot gymnasieungdomar i sina studentlägenheter.

Christina Hamnö passade då på att berätta om Vänsterpartiets förslag om att på kommunal mark låta det företag som till högst kvalitet kan bygga lägenheter med en på förhand bestämd hyra. Marken kommer sedan att arrenderas ut genom tomträttsavtal till den som vinner upphandlingen och får bygga.på så sätt skapar vi nya hyresrätter med rimliga hyror.

De anställda berättade också att det är svårt att ordna arbete åt dem som kommer hit. Antalet praktikplatser med lönestöd inom kommunal verksamhet behöver öka betydligt och avdelningen har fått i uppdrag att hitta sådana. Nämns att i Eskilstuna har kommunstyrelsen ålagt de kommunala arbetsplatserna att göra en inventering av arbetsuppgifter som skulle kunna erbjudas till praktikanter med lönestöd. Något liknande skulle behöva göras i Norrtälje.

Idag vid valstugan då vi träffar en av de anställda på avdelningen berättar hon också om personalens önskan att starta ett kommunalt flyktingboende. I kommunen finns kunskaper om vad som gäller och det finns anledning att tro att mer pengar då också kommer de nyanlända till del eftersom ingenting behöver tas ut i vinst. Nu driver endast privata flyktingboenden, många ansökningar kommer in från människor som inte vet ett dugg om verksamheten varje dag, de har bara förstått att här finns pengar att tjäna. Antagligen har de sett Bert Karlsson på TV.

Men för oss skattebetalare och för flyktingarna verkar det ju sundare med ett gemensamt ägt flyktingboende där kunskapen finns, att lägga mer tid på de som behöver stöd och hjälp och mindre tid på att kontrollera och informera hugade företagare.

Många människor rörde sig runt valstugorna idag. Många kom också till vänsterpartiets stuga där det framfördes musik av Amelie Chroneer-Hellsing. De hade frågor om allt från försvarspolitik, skuldsanering, NPF-klasser, nedläggning av PKV (psykiatrisk korttidsvård) i norrtälje, kommunism, rasism, medborgarskap mm. De flesta var positiva till vår ambition att förändra kommunen. De flesta var obotligt less på det moderata styret. Många var fortfarande osäkra. Jag hoppas vi övertygade några.

Har skrivit om ett brev jag fick från en moderat kommunfullmäktigekandidat:

Jag heter Catarina Wahlgren och skriver till dig för att du är människa. Jag är aktiv inom Vänsterpartiet, som har varit nya lite längre än Moderaterna, i Norrtälje kommun och har varit det i ungefär 25 år. Till vardags jobbar jag i förskolan, samtidigt som jag sköter mitt uppdrag som gruppledare. Eftersom vi i Vänsterpartiet länge arbetat för att ge kvinnor mer plats i samhället och poltiken står jag på första plats i valet till kommunfullmäktige, följd av en annan kvinna Christina Hamnö. Tillsammans är vi kvinnor i stark majoritet på Vänsterpartiets valsedel till kommunfullmäktige. Tillsammans gör vi skillnad.

Jag valde Vänsterpartiet, inte för att mina föräldrar varit aktiva där, utan för att jag är övertygad om alla människors lika värde och alla människors rätt att få stöd utifrån just sina behov samt bidra efter sin egen förmåga. Att behandla alla lika är inte rättvist då vi alla är olika. Jag tror att alla människor har många tillgångar och förmågor, en del av oss behöver ett särskilt bemötande och stöd för att kunna leva ett gott liv och bidra ett livskraftigt samhälle. Människans förmåga att själv välja och ta ansvar ska finnas för alla grupper i samhället och vara en möjlighet, men inte ett krav för att kunna ta del av det som är varje medborgares rättighet.

När mitt äldsta barn skulle börja skolan var en tvungen att välja vilken skola barnet skulle gå i. Rubriken på utskicket från kommunen var; Alla måste välja! Detta ledde till problem då alla inte valde och skolorna inte visste vilka elever som skulle komma till hösten. Det ledde också till ångest hos föräldrar som inte visste vilken som var "den bästa" skolan eller om det över huvud taget fanns plats för deras barn där. Barnen skulle ställas i kö till skolan redan på BB, hette det i dagligt tal. Vilken ångest genererar inte detta? Jag vill att alla skolor ska vara bra skolor och att föräldrar lugnt ska kunna skicka sina barn till den skolan som ligger närmast hemmet. De som så vill ska givetvis kunna byta eller välja en annan skola om de inte är nöjda. Redan på 1990-talet kunde du välja skola till dina barn, om ditt barn inte hade behov av särskilt stöd, då stängdes ofta dörrarna. När min dåvarande styvson blev nobbad plats i vald skola p g a detta startade mitt engagemang att ge förutsättningar för alla skolor att bli bra skolor.

För våra barn är det också viktigt att de får tillgodogöra sig de kunskaper de har rätt till. Därför vill vi ha mindre barngrupper i förskolan och på fritids. På vissa håll behövs också mindre klasser och tvålärarsystem för att säkra kvaliteten. Alla barn måste få det stöd som de har rätt till, med eller utan diagnos.

Vänsterpartiets politik går ut på att utjämna skillnader mellan de som har lite mer och de som har lite mindre. Undersökningar visar gång på gång hur barn från lågutbildade hem presterar sämre i skolan och över huvud taget klarar sig sämre i samhället. Klyftorna här minskar inte, de ökar, och för att komma till rätta med detta krävs en helt annan politik än den som förs i kommunen idag. En viktig del i detta är det förebyggande arbetet, inom hälso/sjukvård, skola, kultur och fritid mm. Därför vill jag inte att samhälleligt viktiga verksamheter konkurrensutsätts och börjar tävla om att tjäna pengar på våra medborgare. Då försvinner resurserna till det långsiktigt förebyggande insatserna snabbt.

Det heter att vår kommun är den tryggaste i länet. Vad menas med det? Allt fler äldre tvingas bo hemma mot sin vilja då det inte finns plats i särskilt boende. Vänsterpartiet vill att den som fyllt åttio år ska ha rätt att välja om den känner sig tryggare i ett särskilt boende och därför vill flytta dit, utan biståndsbedömning. I dag nekar vi "AGDA, 92 år i Rörvik"*, särskilt boende för att hon är för frisk. Det är inte trygghet. En god ekonomi i vår kommun borde göra det möjligt för alla äldre att känna trygghet genom tillräcklig bemanning i hemtjänst och på äldreboenden samt möjlighet att själva välja när de behöver särskilt boende.

Jag vill sätta stopp för våld i nära relationer. För detta måste det ske ett metodiskt, långsiktigt arbete där många verksamheter samarbetar. Det måste finnas bostäder för de kvinnor (som det oftast rör sig om) som utsätts och deras barn, det måste finnas möjlighet att också få bostad i en annan kommun för att undgå att den våldsamme partnern hittar en. Norrtälje är en liten kommun. Det måste finnas hjälp för den som använder sig av våld och vi måste också arbeta förebyggande med alkohol och droger. Barnens bästa ska alltid finnas som ledstjärna för våra ögon och det ska kunna erbjudas hjälp för barn som blivit vittnen till våld i familjen. För att leda detta arbete vill vi i Vänsterpartiet tillsätta en kvinno/familjefridssamordnare.

Jag kommer att lägga min röst på Vänsterpartiet i valet på söndag, ett parti som ser ord som ekonomi och kapital som någonting mer än bara pengar. Vi vill värna det mänskliga kapitalet och stärka den humana tillväxten. Moderaterna har ägnat sexton år åt att bygga vägar och vattenledningar samt låta byggföretagen köpa upp den kommunala marken och göra sig rika på att bygga dyra bostadsrätter. Det är dags att kommunen lyfter de mjuka frågorna och blir en varmare kommun.

Kontakta mig gärna på catarina.wahlgren@norrtalje.se om du har något du undrar över!

Originalbrevet:

Jag heter Ann Lewerentz och skriver till dig för att du är kvinna. Jag är aktiv inom nya Moderaterna i Norrtälje kommun och har så varit under perioder sedan tonåren. Till vardags jobbar jag som säljare, men har också sedan i mars uppdraget som ordförande i Socialnämnden. Jag står på plats 5 i valet till kommunfullmäktige.

Jag valde nya Moderaterna för att jag tror på varje människas lika värde och allas rättigheter att behandlas lika. Jag tror också på varje människas förmåga att själv välja och ta ansvar för sitt liv.

När mitt äldsta barn skulle börja skolan fick man inte välja vilken skola ditt barn skulle gå i, utan du blev tilldelad den skola som låg närmast. Det startade mitt engagemang att fritt få välja och jag var också med och startade Montessoriskolan i Norrtälje.

För våra barn är det också viktigt att vi får jobba vidare med lärandet. Vi har startat ett stort arbete med läsa, skriva och räkna i de yngre åldrarna, något som nu börjar visa resultat.

Som ordförande i socialnämnden känner jag väldigt starkt för dem som fått en tuff start i livet. Det är viktigt att vi hittar dessa barn och unga så tidigt som möjligt i livet så att vi kan hjälpa dem till ett liv som de själva kan styra över. Vi jobbar redan en hel del förebyggande i vår kommun, jag vill stärka det arbetet ytterligare, ju tidigare insatser vi gör desto bättre!

Vår kommun har blivit tryggare både för unga och för äldre. Kanske har du sett att vi är den tryggaste kommunen i länet i undersökningar? Det är bra, men vi behöver jobba vidare även med det! Vi behöver hitta otrygga områden och göra dem bättre med till exempel belysning. En god ekonomi i vår kommun gör det möjligt att jobba vidare med de här frågorna.

Jag vill jobba vidare med våld i nära relationer och bättre se det trauma de är för alla inblandade, kanske framför allt barnen. Jag vill att våld i nära relationer ska ingå i Trygg Norrtäljes arbete.

Jag kommer att lägga min röst på nya Moderaterna i valet i höst, ett parti som värnar om god ekonomi ger också goda förutsättningar för att jobba med de mjuka frågorna. Hur gör du?

Kontakta mig gärna på ann.lewerentz@moderat.se om du har något du undrar över!

OBS! alla syftningsfel, stavfel och utropstecken fanns i originaltexten.

Det här är en bild från Finsta idag. Finsta är ett samhälle i Norrtälje kommun som enligt Wikipedia har 244 invånare. Historiskt sett är väl Finsta mest känt för en utvandrare, nämligen Heliga Birgitta, som av vissa påstås vara född i just Finsta. Hur många invandrare som finns i Finsta vet jag inte, antagligen några stycken. Hur stor problematiken med invandringen i just Finsta vet jag inte heller, men det känns som en märklig prioritering av Mikael Strandmans Sverigedemokrater att sätta upp den här valaffischen just här. Ärligt talat känns det nästan som mobbing av de invandrare som till äventyrs bor i Finsta.

Den här affischen sitter precis där en svänger in till Skederids skola, alltså måste eventuella barn med utländsk härkomst passera just här varje dag. Hur känner de? Hur reagerar deras klasskompisar? Varför protesterar inte befolkningen i Finsta, föräldrarna vid skolan? Kanske finns inga invandrare alls i Finsta och ingen känner sig kränkt av plakatet? Men då kan en ju fundera några omgångar till vad Sverigedemokraterna menar.

Jag har hört talas om att Moderaterna tänker kampanja på valdagen, ja, ända fram till vallokalerna, vilket till viss del är olagligt och till viss del oetiskt. Jag har också sätt många valaffischer som jag tycker är både dumma, lögnaktiga och skrämmande, men ingen valaffisch som jag sett retar mig som Sverigedemokraternas affisch i Finsta. Vad menar ni Mikael Strandman? Vem är det som inte är välkommen i Finsta? En historisk bygd som besökts och bebotts av människor från när och fjärran. En liten ort med ett gatukök (som drivs av en helsvensk), en grisbonde och en bönegrotta dit katoliker vallfärdar, vem är inte välkommen hit?

Nu är det snart dags, snart dags att gå till valurnorna och säga sitt om vilka som ska styra kommun och landsting de närmaste fyra åren. Kommunen och landstinget är gemensamma ägare till Tiohundraprojektet och bolaget Tiohundra AB. Det jag kommer att fokusera på i denna blogg är det förstnämnda.

Mycket sägs i en valrörelse och mycket lovas av partierna. Senast idag hörde jag en folkpartist vid valstugan bedyra för en väljare att akutsjukhuset skulle bli kvar och att sjukhuset också skulle komma att innehålla en äldrevårdcentral i framtiden. Enligt Centerpartiet så ska akutsjukhuset räddas och dessutom få bättre, mer närodlad mat serverad. Moderaterna säger lite kort att sjukhuset är viktigt för Stockholms län, det kommer att behövas. Socialdemokraterna är lite mer tydliga i sin annons då de samtidigt som de deklarerar att sjukhuset ska vara kvar som fullvärdigt akutsjukhus också säger nej till Moderaternas utförsäljning av t ex ortopeden. Det är en bit på väg. Inte från något av de borgerliga partierna har vi hört hur en finansiering av en fortsatt drift av ett akutsjukhus i Norrtälje ska se ut, hur ska sjukhuset räddas?

I Vänsterpartiet vill vi vara noga med att påpeka att vi inte bara vill bevara och utveckla akutsjukhuset utan hela Tiohundraprojektet. Tiohundraprojektet är inte bara en samverkansmodell för att ingen ska hamna mellan stolarna, det är också en samverkansmodell för att finansiera bl a ett akutsjukhus, men också vårdservice i alla kommunens delar. Vi vill inte behöva sälja vårdcentralen i Hallstavik, stänga vårdcentralen på Blidö och Edsbro, lägga ned mödravård, BVC, habilitering, mötesplatser inom psykiatrin osv för att kunna finansiera en akutmottagning. Vi vill kunna behålla ett stort utbud av hög kvalitet i kommunens alla delar.

Därför måste hela Tiohundrakonceptet bevaras och utvecklas. Därför måste vi behålla olika vårdformer vid Norrtälje sjukhus för att kunna upprätthålla kvalitet och stödja rekrytering. Därför måste effektivisering och förbättring inte ske genom konkurrens utan genom en satsning på förebyggande åtgärder som gör att vi håller oss friska längre och att vi kan få hjälp så nära som möjligt om vi skulle bli sjuka och skröpliga. Att inte satsa på hela Tiohundrakonceptet är att äventyra akutsjukhusets framtid.

Nu vill jag att ni tänker efter alla ni som tänker rösta borgerligt, har er centerpartistiska väninna lovat er att de ska rädda sjukhuset? Har din folkpartistiska kollega sagt att han vill permanenta Tiohundraprojektet? Tänk efter en gång till, för dessa partier samarbetar med Moderaterna som inte har det minsta intresse av detta. Moderater i Norrtälje, och framför allt i Stockholms läns landsting, vill inte se några andra modeller än Vårdval Stockholm i Stockholms län. Tycker du att det är bra? Rösta borgerligt och säg R.I.P Tiohundra.

Igår var det dags för första kommunstyrelsen med nya styret i Norrtälje kommun. Att styret nu har ändrat inriktning från att Norrtälje stad ska växa så det "skvalpar över" till resten av kommunen till att "Hela kommunen ska utvecklas" känns positivt. Det känns också positivt att kommunalrådet som tidigare var ansvarig för mjuka frågor, nu är ansvarig för hårda frågor. Det borde ge en hint om ändrad färdriktning. Vi är också många som har längtat efter att slippa sitta som i en skolsal på 1800-talet och uppskattar den nya möbleringen i hästsko. Däremot kan diskuteras om det är optimalt att spränga in en vänsterpartist mellan Fp och SD. Jo, jag vet, både Fp och V har bara ett mandat, så vi blir insprängda hur som, men lite märkligt, och faktiskt obekvämt, kändes det. Nu till den faktiska politiken och dagens ärenden.

Det beslutades enhälligt om en ny vattentaxa. Renhållningstaxan var vi fler som hade synpunkter på. Inte bara det att ärendet kommit till oss sent, att vi inte hunnit diskutera i våra partigrupper och att vi inte haft någon tjänstemannadragning i ärendet, vilket gör det svårt att hänga med och läsa ut vad den nya taxan egentligen innebär. Det blir ju ett litet dilemma när blockpolitiken nu rivs upp och flera partier inte tillhör någon samling som träffas innan och diskuterar, vi har bara våra egna partikamrater som då också förväntas läsa och sätta sig in i samtliga kommunala handlingar för att hjälpa varandra till rätt beslut. Det kommer att ställa krav på organisationen och ersättningsbestämmelserna.

Vänsterpartiet deltog inte igår i beslutet om ny renhållningstaxa utan återkommer på kommunfullmäktige den 15/12. Vi känner oss osäkra på om vi tycker att taxan är tillräckligt miljöstyrande och vi kan inte se hur den förändras från tidigare. Vi vill också att en ordinarie grovsophämtning per år i flerfamiljshus ska ingå i taxan.

Vi valde att delta i beslutet om ny ERS 2015 (ersättning till förtroendevalda) även om vi tycker att förslaget är dåligt. Vi inser att beslutet måste fattas för att verksamheten löpande ska fungera, men vi lade följande särskilda uttalande till protokollet.

"Kommunstyrelsen 141201

Ärende 11 – Särskilt uttalande

Vänsterpartiet vill snarast se en översyn av ersättningsbestämmelserna till förtroendevala i Norrtälje kommun. Vi går med på detta förslag idag för att vi inser att några bestämmelser måste råda under tiden översynen pågår. Vi anser att Kommunalråden i Norrtälje kommun erhåller en hög ersättning idag och vi har redan innan valet påtalat att vi anser att samtliga råd bör sänka sin ersättning motsvarande 2 timmar per dag i likhet med nattarbetarna inom Tiohundra. Det skulle idag innebära att kommunstyrelsens ordförande fick en ersättning motsvarande 49 % av statsrådsarvode (=59127 kr/månad, vilket är ungefär vad ett heltidsarvoderat kommunalråd i Uppsala hade 2014). För övriga råd skulle detta innebära C 35476kr/mån, Mp 23650 kr/mån, Oppositionsråd (85% av kommunstyrelsens ordf.) 50258 kr/mån. Vi kan inte se varför oppositionsrådets arvode ska höjas till 90% av Kommunstyrelsens ordförandes arvode. Dessa arvoden kan inte ses som orimliga att leva på då vi betänker att dessa personer också kommer att besitta procentarvoderade ordförande/vice-poster i kommunen. I samband med detta bör således också en översyn av gruppledare, ordförandes och ledamöter/ersättares arvoden ske, vad som täcks in av grundarvoden och vilka övriga ersättningar som ska utgå. Vi måste hitta ett sätt där det finns möjlighet för alla partier att på ett rimligt sätt delta i de politiska besluten. Tidigare har det funnits tal om politiska sekreterare. Nu har vi ett helt annat landskap där partier inte naturligt tillhör block eller grupper och då kan finnas fog för en annan fördelning av ersättningarna för att uppnå ett gott och demokratiskt arbete. Detta förslag till ERS 2015 är som det ser ut idag enbart en godtycklig upp/omräkning av hur det redan ser ut. Vi anser att detta bör förändras. Kanske bör det finnas ett tak för hur hög ersättning en person kan få genom uppdrag inom kommunen? Denna översyn ska, som tidigare påpekats, inte ske i besparingssyfte utan i syfte att minska klyftan mellan heltidspolitiker, fritidspolitiker och medborgare i kommunen, samt dessas möjligheter att delta i det demokratiska samhället."

I samband med beslutet lyfte också kommunalråd Ulrika Falk behovet av att göra en grundlig översyn av ERS och detta blev också kommunstyrelsens beslut.

Vänsterpartiet deltog inte heller i beslut om budget och verksamhetsplan för 2015 då vi väntar med att ta ställning till detta till kommunfullmäktige den 15/12 efter diskussioner i egna partigruppen.

I går var det kommunfullmäktige med nytt styre och allmänt strul. Visst fick det nya samverkansstyret igenom sina idéer trots att de inte har majoritet i fullmäktige, men det var inte utan debatt. Och nu finns det ju opposition i olika läger och med olika politisk grundfärg. Bland annat antogs de nya ersättningsbestämmelserna som jag också skrivit om tidigare här i bloggen. I dessa beviljades det moderata oppositionsråden, tidigare kommunalrådet, Kjell Jansson, en ersättning på 90% av kommunstyrelsens ordförandes arvode (tidigare har oppositonsrådet haft 85%). Detta motiverades med att samverkansstyret har mer kommunalrådstjänst (200%) än tidigare. Märkligt är väl då att de 5% som oppositionens ledare tilldelas i ökning för att kompensera detta, läggs på ett råd. Precis som Rossana Dinamarca så om tredje vice talmannen i riksdagen säger jag om det moderata oppositionsrådet; Vi är i opposition, men Kjell Jansson är inte mitt oppositionsråd! Och så mycket åsikter som han hade om ersättningar till andra förtroendevalda, så kunde han väl ha varit ödmjuk själv och delat med sig till den övriga oppositionen? Med höga ersättningar till vissa politiker medan andra partier får klara att sätta sig in i alla ärenden, hinna med alla möten, studiebesök etc på sin fritid ger inte likvärdiga förutsättningar för att skapa ett demokratiskt arbete. En översyn av ersättningsbestämmelserna är beslutad och vi hoppas från Vänsterpartiet att man vågar riva upp, göra om och göra nytt för att skapa ett mer demokratiskt politiskt klimat.

Med många olika perspektiv från oppositonen (bitterblå moderat, kritisk folkpartistisk, kränkt sverigedemokratisk, uppstudsigt ROOPiskt och varmt, vaket vänsterpartistiskt) blir debatten förstås lång och voteringarna fler än normalt. Så lär det fortsätta. Det kommer att bli viktigt för det nya styret att se till att informera, förankra och tillmötesgå för att få igenom sina idéer.

Idag var det så dags för budgetfullmäktige i landstinget, dag 1. Där styr Alliansen i minoritet. Precis samma allians som före valet, men försvagad och med Sverigedemokrater som vågmästare. Alliansens företrädare avlöste varandra för att tala om hur överens de är om allting. Men finanslandstingsråd Torbjörn Rosdahl tycker att en skattehöjning med 25 öre är så enorm att det inte kommer att löna sig för människor att arbeta. Och KDs Ella Bolin tycker att en så fjuttig skattehöjning inte räcker till någon av de satsningar som Vänsterpartiet vill göra på vården eller kollektivtrafiken. Vidare pratar Ella Bolin om hur valmöjligheterna för människorna i Stockholms län ska öka, hur vården ska komma närmare människorna. Jag hoppas innerligt att hennes tal även gäller invånarna i Hallstavik, Edsbro, Älmsta, Yxlan osv. Jag hoppas, men jag tror inte hon vet hur alliansens vårdvalspolitik begränsar valmöjligheterna för de som bor i utkanterna av länet, hur den flyttar vården bort från medborgarna, gör resorna längre och tillgängligheten sämre.

Folkpartisten Anna Starbrink ondgör sig över usel landstingsdriven vård som inte hjälper gamla Gerd med en ny läslampa och hyllar privata alternativ som gör att Gerd kan välja bättre kvalitet. Det gör mig illamående när de som är högst ansvariga för kvaliteten i den landstingsdrivna vården ägnar sig åt att spy galla över den och i stället styra pengarna ner i privata fickor. Varför inte förbättra den egna verksamheten om den är så dålig? Aldrig skulle väl en privat arbetsgivare (som de styrande politikerna är) tala illa om sin egen verksamhet och styra kunderna till andra företag? så märkligt och oetiskt beteende.

Sverigedemokraten beskrev hur det kom 40 000 invandrare till ´Stockholms län varje år, och, säger han dramatiskt, hälften av dem kommer från andra länder. Det får en ju osökt att fundera över vilka som är invandrare i Sverigedemokraternas ögon, jo, samer, det vet vi, antagligen skåningar, värmlänningar och en hel del andra också, kanske även nyfödda bebisar eftersom 30 000 av länets nya medborgare är nyfödda och det är därför det är kris i förlossningsvården. Sverigedemokraten menar också att dessa invandrare tar väldigt mycket av vårdens resurser, vilket kanske inte är konstigt om de är nyfödda. Efter det gör Anna Starbrink (fp) faktiskt ett bra inlägg där hon konstaterar att en fjärdedel av de som är anställda inom vården i Stockholms läns landsting har utländsk bakgrund. Vården klarar sig inte utan de människor som kommit hit från andra länder, de är en förutsättning för en fungerande vård i långt större utsträckning än en särskild belastning för vården som SD ville göra gällande.

Både Socialdemokraternas Erika Ullberg och Vänsterpartiets Håkan Jörnehed gör sedan starka och bra inlägg där Håkan bl a ifrågasätter att skattepengar går till skatteparadis vid upphandlingen av nya NKS i stället för att för halva summan införa avgiftsfri akutsjukvård för barn. Vänsterpartiets budgetförslag går under namnet att Hela länet ska leva. Det förpliktigar. Imorgon är det dag två med budgetdebatt i landstinget. då ska jag själv gå upp och säga ett par väl valda ord som kommer att beröra delar av länet som av Alliansen lämnas åt svältdöden. Underlaget för inlägget kommer sedan att publiceras här på bloggen.

Inlägg budget 2014

Många nämner här i talarstolen bättre samverkan mellan kommuner och landsting. Jag säger tiohundra. Vänsterpartiet föreslår permanentning och utveckling av Tiohundraprojektet samt att se över liknande lösning i Nynäshamn. Några representanter från alliansen verkar vara inne på samma linje, men Var ser vi detta i alliansens budget?

https://twitter.com/isafly/status/545222525106794496

Jag tror att vi måste inse att Samarbete på riktigt är nödvändigt för att kunna erbjuda tillgänglig vård även i mindre folktäta områden. Att kunna behålla och utveckla vården genom integrering och samverkan var ett av syftena då Tiohundraprojektet startades 2006. Ett annat syfte var att flytta besluten närmare de som bodde i kommunen och kände till tillgångar, förutsättningar och ev svårigheter. Norrtälje kommun ser inte ut som centrala Stockholm. Inte heller som nån förort med tunnelbana. Och olika förutsättningar kräver olika lösningar. Tiohundraprojektet har lett till ett antal lyckade samverkanslösningar som också är vetenskapligt utvärderade. Mycket till följd av att lokalkännedom tagits till vara. Efter nio år är det dags att bestämma sig för en permanentning.

Nu larmar även ambulanspersonalen i norra länet om svårigheter att hinna ut på larm. Ambulanser fördelas efter befolkningsstorlek utan hänsyn till avstånd och utan hänsyn till att norrtälje kommuns befolkning tredubblas under sommaren. Slimmade verksamheter och dåligt fungerande system är en följd av konkurrens, Ensidiga ideologiska satsningar på privatiseringar och likriktning. Vad vi behöver är en vård som är anpassad utifrån olika förutsättningar. Vänsterpartiet menar att detta krävs för att skapa en jämlik vård. Låt hela länet leva!

Bifall till vänsterpartiets budgetförslag

Då är vi inne på ett helt nytt år med en ny majoritet i kommunen. Den första "nyheten" som stort slås upp i Norrtelje tidning är dock att, i samma gamla vanliga moderatanda, sälja ut kommunal mark och låta privata entreprenörer bestämma hur vår stad ska utvecklas. Vänsterpartiet tycker, precis som vi också skrev i en debattartikel i samma tidning i september förra året, att det är att vara ansvarsfull att varsamt hantera kommunmedborgarnas gemensamma tillgångar. Vi vill ta fram en kommunal målsättning om hur en gemensam, långsiktig förvaltning av gemensamma resurser ska ske. Beslut om gemensamma resurser och allmänna miljöer ska fattas av förtroendevalda efter samråd med medborgarna. På Nordronaområdet finns enorma kommunala tillgångar som bör utvecklas i demokratisk anda efter invånarnas behov och intressen.

Det byggs en hel del i Norrtälje stad just nu, det mesta är dyra bostadsrätter. Det finns ett stort behov av hyresrätter, både för ungdomar, men också för andra som inte vill eller kan binda upp sig med stora banklån och höga boendekostnader. Därför ser Vänsterpartiet att det finns anledning att särskilt gynna byggnation av nya hyresrätter runtom i kommunen, Nordronaområdet lämpar sig ypperligt för detta ändamål.

Nordrona ägs av kommunen. Det är en av våra största tillgångar. Ta vara på den på ett sätt som kan gynna alla! Det långsiktigt bästa är om marken inte säljs, utan i stället upplåts med tomträtt med en minimal avgäld. Detta bidrar till låga boendekostnader och en långsiktig intäkt för kommunen. För att hålla kostnaderna nere bör också anslutningsavgifterna till kommunalt VA och till Arstas fjärrvärme hållas så låga som möjligt. Här har kommunen möjlighet att förverkliga det förslag som Vänsterpartiet tidigare framfört – tilldelning av mark genom markanvisningstävlingar där anvisning ges till de företag som kan leverera den bästa kvaliteten inom en i förväg bestämd genomsnittshyra. Herrarna McDonalds och Intersport är givetvis välkomna att också vara med och tävla om markanvisning, men som de själva säger i Norrtelje tidning, så är de ju helt gröna på detta område och kanske inte tar hem den vinsten.

Genom dessa förslag kan vi hålla boendekostnaderna nere och skapa ett område, där alla har råd att bo – unga, studenter, ensamstående föräldrar, pensionärer m.fl. Ett område med unika kvaliteter – natur, utsikt och närhet till stadens centrum. Vi kan skapa denna stadsdel i samråd med kommuninvånarna och låta behov och intressen, snarare än vinstjakt, styra utformningen. Förstör inte möjligheten genom att sälja området till exploatörer, som har som främsta mål att själva tjäna pengar!

Idag är det dags för första sammanträdet med nya sjukvård och omsorgsnämnden i Norrtälje. Det blir en spännande konstellation där Centern ingår i styret i såväl landsting som kommun. Vänsterpartiet ingår i opposition i de båda församlingarna. Resten sitter i styre (minoritetssådana) i det ena sammanhanget och i opposition i det andra sammanhanget. Så det blir en brokig grupp ledamöter, varav en hel del är nya i sammanhanget också. Hur kommer konstellationerna se ut? Kommer det finnas några grupper? Kommer varje parti att kunna hålla med sig självt, d v s representanter från kommun respektive landsting? Egentligen borde väl Centerpartiet inneha ordförandeposten och Vänsterpartiet oppositionsledarposten med dessa förutsättningar? Hahahaha, skämt åsido.

Idag är också dagen då ett ärende som vi i Vänsterpartiet tidigt flaggat och varnat för dyker upp. Ansökningsärenden om att bli godkända utförare av Barnmorskemottagningsverksamhet och Barnavårdcentralsverksamhet i Norrtälje stad. I början av diskussionerna kring att införa vårdval i Norrtälje kommun trots vårt unika samarbetsprojekt Tiohundra, så höjde Vänsterpartiet ett varnande finger vad det gällde just dessa verksamheter. Detta gjorde vi trots att diskussionerna i början handlade om en vårdvalsmodell anpassad någorlunda efter Norrtälje kommuns förutsättningar. Vi hade ganska starka argument för att dessa verksamheter inte skulle ingå i vårdval och i första omgången fick vi också med oss hela nämnden i detta, så dessa verksamheter drogs från början ur.

För att förklara saken från början: I Norrtälje kommun finns barnmorskeverksamhet och BVC på flera olika platser, Norrtälje stad, Blidö, Bergshamra, Hallstavik, Rimbo/Edsbro. Det finns också andra verksamheter som i stor utsträckning vänder sig till familjer med små barn, vissa är kommunalt ansvar andra går under landstingets försorg. Under nästan 15 år pratades det i samverkansgrupper mellan kommun och landsting hur vi skulle kunna samla dessa verksamheter under ett tak för att förenkla för såväl familjerna som för de anställda inom de olika verksamheterna, som ju alla hade uppdrag att samverka. Inte förrän Tiohundraprojektet startade lyckades vi dock med att frigöra lämpliga lokaler och låta verksamheterna flytta in i det som idag är Familjens hus på Flygfältet i Norrtälje. Här finns barnmorskemottagning, BVC, BUP, Elevhälsan, Öppen förskola och mycket mer. Det finns dessutom gemensamma fika- och lunchrum, något som personalen pekat på som en faktor för ökat samarbete. De hade, som sagt, redan uppdrag att samverka, men verkligt samarbete uppstår genom gemensamma lokaler där man stöter på varandra på t ex fikarasten. Det var ett mål vi strävat efter, från kommun och landsting, från rött till halvblått åtmistone, vad jag minns var Bengt Ericsson (C) ansvarig för att driva frågan så att den verkligen skulle bli av.

Underlaget för dessa verksamheter i Norrtälje kommun är inte jättestort. Det föds inte tillräckligt många barn för att ha så många mottagningar som vi har och därför är de små mottagningarna bara filialer med begränsad service. Det duger egentligen inte. Under det röda majoritetsstyret i landstinget 2002-2006 arbetade vi för att utöka barnmorskemottagningarnas tillgänglighet, något som är nog så viktigt i vår kommun där det är långt till närmsta förlossningsmottagning. Oroliga föräldrar och havande kvinnor skulle inte behöva åka till förlossningen för att få hjälp av en barnmorska, detta skulle gå att lösa på barnmorskemottagningen. Jag har sagt det förr och jag säger det igen, 75% av alla havande kvinnor besöker någon gång förlossningen innan det är dags att föda, p g a oro och funderingar som skulle gått att avhjälpa med ett besök på barnmorskemottagningen. Om den varit öppen. Om de haft tid att ta emot. Osv.

Samarbete mellan olika verksamheter gör att vi kan hålla en tillgänglig och högkvalitativ service även där underlaget inte är megastort. I vårdvalskonkurrensen där ekonomin stramas till har t ex barnmorskemottagningen i Hallstavik varit nedläggningshotad. Efter politiska påtryckningar finns den nu kvar, men med mycket begränsade öppettider. Försöket att starta ett Familjens hus i Rimbo avslutades efter endast ett år då en privat entreprenör öppnade upp BVC och Tiohundrabolaget valde att då lägga ner sina verksamheter i Familjens hus. Detta har inte drabbat enbart Norrtälje kommun, i Stockholms län finns nästan inga s k Familjecentraler (en enklare form av Familjens hus som ändå innehåller kommunala och landstingsverksamheter i samverkan) kvar efter införandet av vårdval inom verksamheterna barnmorskemottagning och BVC.

Idag finns alltså ärendet att godkänna utföraren Lugn och Ro för att bedriva barnmorskemottagning och BVC i andra lokaler än Familjens hus i centrala Norrtälje. Den fria etableringsrätten ger dem full rätt att göra det även om behovet kanske egentligen är en fullskalig verksamhet i Hallstavik. Även om detta påverkar underlaget för att driva verksamheterna vid Familjens Hus med hög kvalitet och kontinuitet. Jag ser med stor oro på detta och kommmer på dagens sammanträde att nämna detta, även om jag själv bara är ersättare och inte får delta i beslutet. Detta är ett beslut i helt annan anda en tiohundraandan. Detta är ett beslut som går emot det som vi från alla läger kämpat länge för att få till. Spännande att se vad alla andra minoriteter och styren och opponenter har att säga.

Idag hade undertecknad och Christina Hamnö en debattartikel i Norrtelje tidning angående de romska tiggarnas situation i EU och i vår kommun. Artikeln är skriven som ett svar på en öppen fråga som Norrtäljeprofilerna Michael Blum, Micke Grann och Gun Svensson ställde till samtliga partier via tidningen den elfte december 2014. Flera personer har givit positiva kommentarer på artikeln på tidningens websida. Andra har reagerat och ställt svaga grupper mot varandra, undrat varför vi ska hjälpa romska tiggare från Rumänien då det finns fattiga barn i Sverige, då det finns fattiga äldre, då det finns fattiga sjukskrivna och arbetslösa. Ja, och det är ju det som är vitsen med borgerlig politik, att de svaga har fullt upp med att konkurrera med varandra så att de glömmer bort vilka som skor sig på detta. Så att de glömmer bort att en krympande skara personer på klotet äger lika mycket som hela den fattiga halvan av befolkningen tillsammans. Det finns en politik som har förts i många år i vårt land som bygger på ökade klyftor, denna politik har i många avseenden lyckats då svaga grupper börjar attackera varandra - då går direktörerna därifrån med ryggen fri.

Enligt oss i Vänsterpartiet så betyder inte det faktum att vi skulle kunna visa romerna lite medmänsklighet då de helt lagligt som EU-medborgare kommer för att söka lyckan i Sverige, att vi skulle fortsätta låta barnfattigdomen öka eller att vi skulle strunta i de äldre eller de sjukskrivna. Vi vill förbättra för alla dessa människor, vi vill minska klyftorna i samhället och det är inte din gamla fattigpensionär till mamma som ska stå för puckarna då de romska tiggarna föreslås erbjudas en lokal där de kan värma sig, tvätta sig, ta en fika och träffa några medmänskliga, solidariska svenskar som har tid och omtanke att bjuda på. Det är inte romerna som stjäl resurser ur äldreomsorgen, det är vinstintressen, bankkonton i skatteparadis och en medveten politik för ökade klyftor, för egen vinning hos de starka. Det bästa de vet är när vi slår på varandra.

Elva kommentarer blev det på vår debattartikel, sen blev tidningen uppenbarligen tvungna att stänga den för ytterligare kommentarer. Då har någon "rolig" person redan lyckats lägga ut adressen till en av våra medlemmar och angivit detta som adress till värmestuga. Detta är anmält, det ovidkommande och det är att hänga ut en person som inte är inblandad i artikeln. Det är givetvis gjort helt anonymt. Hur är det med yttrandefriheten här i landet egentligen? Kan en inte skriva en solidarisk debattartikel utan att det kommer sådana kommentarer att tidningen är tvungen att stänga kommentarsfältet efter en dag? Kan en inte föreslå att räcka en annan människa en hand utan att någon som inte vågar ange sitt eget namn måste slänga ut någon annans adress? Nä, det är katastrof faktiskt och nu är det hög tid att vi som står för de goda krafterna också står upp för medmänskligheten. Vi kan inte låta dessa odemokratiska, hotfulla krafter sätta dagordningen och färdriktningen för vårt land. Tillsammans är vi starka. Vi ska besegra detta.

Genom tiderna har många krav på lokaler och aktiviteter ställts av politiker i alla läger; vi behöver fritidsgårdar, vi behöver äldreboenden, vi behöver fler förskoleplatser, vi behöver kanske bygga en ny skola, vi behöver fler lägenheter osv. Dessa krav ställs utifrån de behov som kan upptäckas i prognoser och utfall, men också utifrån politikernas bild av hur ett samhälle bör se ut. Det är nämligen någonting som politiker har gemensamt, oavsett om de är välavlönade och sköter sitt uppdrag på heltid eller om de gör ett stort sett ideellt arbete på sin fritid, de har en vision av ett drömsamhälle och de är villiga att kämpa för att nå dit.

Många av dessa lokaler kräver ekonomiska insatser som tas från de pengar som skattebetalarna, d v s alla vi som jobbar vitt i det här landet, är med och betalar in. Det är nämligen en vision som de flesta politiker är överens om, att vissa samhällsnyttiga funktioner ska finansieras gemensamt, den som har det sämre ställt ska inte stå utanför, det är verksamheter som är bra för alla. Sen kan meningarna gå isär om detta ska gälla all sjukvård, en viss typ av sjukvård, all barnomsorg, en viss typ av barnomsorg, all utbildning eller endast en begränsad del av utbildningen, kultur och ungdomsidrott t ex, där skiljer sig de politiska partiernas mening om hur mycket av detta som ska skattefinansieras.

I den politiska debatten ställs ofta den ena kostnaden mot den andra och inte sällan får en höra, att kostnaderna inte går att jämföra, att det är olika plånböcker och att det är som att jämföra äpplen och päron. Om jag t ex här skulle fundera över att en vattenledningsutbyggnad nu ligger 300 mnkr back mot planerna eller att en bro från Societetsparken till hamnen kostar skattebetalarna 63 mnkr medan vi inte har råd att vara med och finansiera ett palliativt kunskapscenter med inriktning på insatser för människor som har det verkligt svårt i livet med 108 000 kr, då skulle någon snabbt slå bort det med att det inte är jämförbart.

Men väldigt sällan när någon föreslår t ex ett nytt badhus för ett par hundra mnkr föreslås den människan bygga ett badhus hemma och bjuda hem allmänheten istället för att pungslå skattebetalarna på denna summa. Väldigt sällan uppmanas politiker låta gamla och sjuka bo hemma hos sig eller bidra med egna pengar till en vattenledningsutbyggnad. Jo, det är orimligt förstås, men jag måste ändå fundera då jag och min kamrat Christina Hamnö, efter att ha föreslagit att kommunen tillsammans med frivilliga krafter (EJ SKATTEFINANSIERADE) borde kunna hitta en lokal där de fattiga romska tiggarna skulle kunna få möjlighet att värma sig, kanske tvätta, få en bit mat och träffa och diskutera med medmänniskor, genast via olika kanaler får stoppat oss i halsen att dessa tiggare kan flytta hem till oss okunniga och nonchalanta politiker som inte bryr oss om folket (=skattebetalarna). Ingenstans föreslog vi att denna verksamhet skulle finansieras med skattemedel även om kommunen kanske kan vara behjälplig med en lokal, kanske kan den inte det, kanske är det kyrkan eller annan organisation som kan ställa upp med detta. Nu har jag t ex förstått att kyrkan söker en tolk för att kunna prata med tiggarna och det är bra, kan vi prata med dem kan vi också fråga vilken hjälp de vill ha, vi kan knyta kontakter och vi som har det lite bättre ställt (då menar jag inte er som har det så dåligt att ni tar varje chans att spotta på dem som har det ännu sämre) kanske kan hjälpa dessa människor att ta tag i, och förändra situationen i sitt hemland. De är inte här för att få uppehållstillstånd, lägenhet, utbildning och allt vad som verkar florera i människors tankar, de är här för att arbeta och ta med sig pengar hem till mycket fattiga familjer, fattigare än vad vi ens kan förstå. De vill inte tigga, de vill ha ett jobb. Och de är här för att situationen i deras eget hemland är så mycket värre än här. Vill ni att de ska få hjälp på plats i sitt hemland? Ja, men ta då chansen att lära känna dem och hjälp dem att organisera sig och stå upp för sina rättigheter i sina hemländer. engagera er politiskt, tryck på de politiska partier som ni sympatiserar med. De EU-pengar som t ex går till Rumänien för att förbättra romernas situation måste också komma fram och göra nytta. Gjorde de det, skulle ingen vilja komma hit mitt i vintern och tigga.

Michael Blum, Mikael Grann och Gun Svensson, tre aktade Norrtäljeprofiler, ställde en fråga i Norrtelje tidning till samtliga partier. Det skulle vara intressant om några andra partier besvarade deras fråga offentligt. Det skulle vara bra om fler stod upp mot de mörka krafter som vill ta över den här frågan, förvränga vår människosyn och och vår samhällssyn till att det finns människor som är olika mycket värda och att det är okej att sparka på varandra på samhällets botten. Det borde vi alla kunna ställa upp och ta avstånd från.

I dagens Norrtelje tidning kan vi läsa att det finns kritik mot att kommunen slutit ett avtal med privata exploatörer utan erfarenhet av byggbranschen om att bebygga en helt ny, attraktiv stadsdel i direkt anslutning till staden. Detta kan synas helt normalt för en moderatstyrd kommun som Norrtälje var i september 2014 då beslutet enligt uppgift är taget. Nu har vi ett nytt styre i kommunen och vi kan tycka att ett oexploaterat område i stadens direkta närhet ska genomgå ett grundligt samråd innan det bebyggs.

Det är då vi får höra att beslut är fattade och avtal undertecknade. Att backa kostar massor. Och det är nu vi kommer till det riktigt märkliga i denna historia (tycker jag). För även om det är god kotym att inte fatta stora omfattande beslut som kan uppfattas som kontroversiella samma månad som val till riksdag, landsting och kommun sker (ibland ligger styren lågt med sådana beslut hela valåret för att de VET att det kan vara ett annat styre med andra åsikter om bara ett par månader), så var det det som hände här. Dessutom valde styret att avgöra ärendet i KSAU (ingen har tydligen sett något protokoll hittills heller). I KSAU finns idag fem av kommunfullmäktiges nio partier representerade. Det råder inga offentliga debatter eller spörsmål som allmänheten kan ta del av.

Själv tycker jag att det är nog illa att många "stora"ärenden avgörs i kommunstyrelsen, där visserligen alla fullmäktiges partier idag har åtminstone ersättarplats, men kommunstyrelsen är bara förberedande för kommunens högsta beslutande organ; kommunfullmäktige. KSAU är bara förberedande för kommunstyrelsen. Väldigt stora och viktiga ärenden avgörs på detta sätt utan att ens alla folkvalda har möjlighet att få sin mening till protokollet och än mindre debattera frågan i ljuset av allmänhet och press.

Ett annat ställningstagande som gjordes i KSAU för ett antal år sedan är t ex kommunens yttrande om hur sträckningen av nya väg 77 borde se ut förbi Rimbo. I den lilla förberedande församlingen kommunstyrelsen har bl a beslut som investeringen i en ny utställningslokal/museum tagits, utan debatt med insyn för allmänheten. Är det nu så att ett av Norrtälje stads viktigaste utbyggnadsområden lovats bort till privata krafter utan erfarenhet genom ett beslut bakom lyckta dörrar utan debatt så är det min åsikt att delegationsordningen i kommunen snarast måste ses över.

Vad roligt. Moderaterna som styrt Norrtälje kommun i 16 år och ständigt har beskyllt oppositionen för att vilja peta i detaljer, varenda motion, varenda interpellation, har ansetts vara detaljpetande, tycker nu att det är helt på sin plats att tala om för lärarna att de måste undervisa om vad som hänt i Europa under 1900-talet, ja, de vill t o m tala om för lärarna att de bör göra en resa till ett koncentrationsläger med sina elever. Det är ju en väldigt viktig del av undervisningen, naturligtvis, vi i Vänsterpartiet tycker också att lärarna ska göra sitt jobb och undervisa eleverna om detta, och visst är det önskvärt att de också gör studiebesök i samband med detta, om det finns ekonomi för det.

Det som vi skrattar åt nu, är väl att detta måste vara höjden av att peta i detaljer? Tror Moderaterna att lärarna inte kan sitt jobb? Vill de att alla elever ska få besöka ett koncentrationsläger så kan kommunen antagligen ge direktiv om detta, men inte utan att tala om hur det ska finansieras, var ska pengarna tas? Ska kommunen skjuta till extra medel för att göra detta möjligt? Ska eleverna betala ur egen kassa? Oavsett vilket, så är det på gränsen till om det är möjligt att detaljreglera av politiker i kommunfullmäktige. Lärare har ju en gedigen utbildning och har idag dessutom krav på att inneha legitimation för att bevisa att de är behöriga/kunniga/kompetenta på sina områden. Det finns antagligen många lärare som skulle vilja göra studiebesök i koncentrationsläger med sina elever, en del gör det också, men då gäller det ju att skapa utrymme för detta genom att dra in på någonting annat. Skolan badar inte precis i pengar.

När vi föreslog att införa ett maxtak på 15 barn per barngrupp i förskolan, sa Moderaterna att vi petade i detaljer. När vi ville införa EN vegetarisk lunch i veckan inom kommunens verksamheter, sa Moderaterna att vi petade i detaljer. Och detta är ju bara en bråkdel av alla idéer som vi fört fram och fått benämnt som detaljer.

Jag vill gärna spinna vidare på förslaget om ett maxtak på 15 barn per barngrupp i förskolan. Till en början var detta någon som även Socialdemokraterna motsatte sig, de hävdade att det var svårt att avgöra vad som var en barngrupp i förskolan. Efter det har ju partiet centralt kommit på bättre tankar och vi kan bara hoppas att detta tänk kan få slå rot i huvudet på politiker, tjänstemän och verksamhetschefer i vår kommun. Idag är vi så itutade att sätta ekonomin och inte barnens bästa i fokus. Vi talar om idealbarngrupper på 23-25 barn för då kan vi behålla en stabil personalstyrka. Men det handlar ju inte om vad som är bäst för barnen egentligen. Jo, ok, det kanske är bättre med 17 barn och fyra personal än 16 barn och tre personal, men det är ju inte så vi ska diskutera den här saken. Att många chefer och politker får till svar av de verksamma på golvet att det är ok med barngrupper på 20 barn handlar ju om att de anställda vet att om barngruppen blir mindre försvinner personaltimmar från avdelningen. Och då blir det svårt att jobba i smågrupper, det blir skört när någon är sjuk osv osv. De flesta som jobbar ute i förskoleverksamheten vill inte ha stora barngrupper, de vill bara ha tillräckligt med personal för att hinna med omsorgen och det pedagogiska uppdraget med barnen. Och kanske t o m ta rast.

Går jag till nästa förslag om att införa en vegetarisk dag på matsedeln så slår Moderaterna verkligen bakut, i landstingsfullmäktige får även Folkpartiet spel när denna fråga lyfts; "Peta inte i MIN lunchtallrik", liksom. Det är ju otroligt märkligt att samma människor tycker det är helt ok att ha en fiskdag, en korvdag, en färsdag osv. Men GUD FÖRBJUDE en vegetarisk dag. Trots all kunskap och forskning som pekar på att detta vore bättre för så väl vår hälsa, miljön och ekonomin.

Och där kan vi ju fortsätta med nästa grej, som också går emot precis all vetenskap och forskning och där jag faktiskt är grymt besviken på regeringen. Hur kan de över huvud taget låta major Björklund få en enda påverkan till på den svenska skolan? Han är den människa i detta land som troligtvis är minst intresserad av lärande, lärandemiljöer och vetenskap och han har redan haft sin chans att bevisa det. Han har inte en gång under sin tid som högst ansvarig för kommande generationers kunskapsnivå lyssnat till vad forskningen säger. Nu går regeringen honom till mötes och inför betyg från årskurs fyra i 100 frivilliga skolor. Samtidigt föreslår hans parti att arbetslösa ska fungera som extraresurser i förskolans stora barngrupper, när ingen är sjuk vill säga, för då ska de gå hem till barnen och ta hand om dem i deras hem medan föräldrarna kan arbeta som vanligt.

Detta är ju ett förslag som sänker kvaliteten i förskolan, inte innehar något som helst barnperspektiv och ökar pressen på föräldrarna att arbeta trots att deras barn är sjuka och behöver dem. Hur sänker det kvaliteten i förskolan? Jo, det blir en större andel outbildad arbetskraft i förskolan. När ordinarie utbildad personal är sjuk kommer inte vikarier att tas in eftersom den extra arbetskraften ju finns där. Det kommer dessutom att kunna uppstå otrevliga tvister när personal har befunnit sig i de s k "kundernas" hem, saker kan försvinna ur hemmen, personalen kan bli anklagad, det kan spridas skvaller på förskolan om hur barnet har det hemma som gör att barnet inte behandlas likvärdigt (speciellt som andelen outbildad personal ökar). Förutom detta blir ju denna "extrapersonal" också en levande smittspridare som går från sjuksäng till sjuksäng och emellan detta kommer in i förskoleverksamheten och kramas med barnen. Vad som kan hända i hemmet med ett barn och en outbildad personal låter jag här vara osagt.

Oj, det blev lite mer än Moderaternas motion till kommunfullmäktige om att elever i årskurs åtta och nio ska få mer undervisning om nazismen och kommunismens illdåd och helst också besöka ett koncentrationsläger, men jag kände väl att jag måste skriva av mig om en del andra detaljer också.

Mitt inlägg när Marie Ljungberg-Schött (M) besvarar min interpellation om tillgången till ambulans i Norrtälje kommun.

Det låter ju bra med gränslös dirigering, att vi använder ambulanser där behovet är störst. Men det som jag har fått höra är att detta inte fungerar så bra i praktiken. T ex om ambulansen i Hallstavik, ca 12-13 mil från landstingshuset, är på uppdrag så dirigeras aldrig någon ambulans upp norr om Norrtälje. När norrtäljeambulanserna kör i Stockholm, ibland båda två, så dirigeras på sin höjd en ambulans upp till Roslagsstoppet. Då är det en bra bit kvar av länet norrut.

Marie nämner helikoptern, men det är ganska många dagar under året som helikoptern inte kan flyga till följd av väderförhållanden. Hur avtalet med Uppsala fungerar vet jag inte i dagsläget, men jag ska ta med mig frågan då vi nästa vecka besöker ambulansen i Hallstavik. Jag tycker att det är bra! Ja, nödvändigt med samarbete över länsgränserna såväl när det gäller sjukvård som kollektivtrafik. Ambulanssjukvårdarna själva säger att det i stort sett aldrig dirigeras någon bil utifrån norr om Norrtälje, ofta för att det inte finns bilar att tillgå. Kanske är antalet ambulanser inte tillräckligt, vare sig i Stockholms län eller i Uppsala.

Marie skriver i sitt svar om högre och lägre beläggning och så fungerar det ju; akutfall inträffar ju inte med någon regelbundenhet. Kanske är också topparna och dalarna större i en kommun med dryga 55000 invånare på vinterhalvåret och nästan 200 000 invånare på sommaren.

Marie svarar att ambulansflottan förstärkts med tio nya ambulanser som placerats ut efter behov. Tio nya ambulanser, men räcker det med den befolkningsökning som idag sker i Stockholms län och i Norrtälje kommun? Vad jag förstår så beräknas också behoven utifrån antal fastboende, vilket kan ge en missvisande bild för en kommun med så pass stor variation i befolkning so. Norrtälje. Till detta kan också läggas att Norrtälje kommun har en äldre befolkning än resten av länet samt längre sträckor att ta sig fram för att nå till patienterna än centrala Stockholm.

Vid fullmäktiges sammanträde i januari uppfattade jag i ett motionssvar att landstinget ser över möjligheten att ta över ambulansdirigeringen i egen regi när avtalet med SOS Alarm går ut. Kanske ger det oss en möjlighet att se över hur den gränslösa dirigeringen fungerar i praktiken, om behovsanalysen av antalet ambulanser och deras placering är optimal och om det finns anledning att återinföra en maxtid för hur lång tid det ska ta innan ambulansen är på plats hos patienten.

Dag Larsson (s) kommer in i debatten och undrar om det inte vore lämpligt att återinföra inställningstiden för när ambulansen ska vara på plats och Marie Ljungberg-Schött (M) svarar att det togs bort i och med att de tio nya bilarna togs i bruk. Det blev då nämligen omöjligt att hålla dessa tider. Beror detta på fler bilar eller att befolkningen faktiskt ökar mer än vad antalet ambulanser räcker till? Marie fortsätter att försvara den gränslösa dirigeringen av ambulanser, påpekar gång på gång att beläggningen på ambulanserna i Norrtälje kommun är lägre (34%) än i övriga länet och att den patient som har störst behov ska få vård snabbast.

Japp, det tycker jag med. Men om den patient som har störst behov av akut vård befinner sig på Singö och det inte finns någon ambulans att tillgå norr om Norrtälje hur fungerar det då?

Vad är permanent? Tja, när jag var liten var det en krullig frisyr på annars rakhåriga personer. Egentligen är väl ingenting permanent, allting förändras i högre eller långsammare takt. Nu pratar vi om Tiohundraprojektet. Så gott som alla partier ville permanenta arbetsformen före valet 2014, riktigt vad som skulle permanentas framgick inte. Men permanenta menade partierna här inte att arbetet skulle krullas upp utan att det skulle bli en normal arbetsform inom Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun, inte längre ett projekt med starttid och sluttid och utvärdering. På budgetfullmäktige i landstinget i december ville S, V och Mp att det skulle fattas beslut om att Tiohundraprojektet skulle permanentas. Det motsatte sig den borgerliga alliansen och Sverigedemokraterna (som lade ner sina röster). Alliansen menade att permanentningen inte utretts och klargjorts tillräckligt för att fatta ett sådant beslut. Jag är benägen att hålla med om att vi måste komma överens och förfina direktiven för vad som ska ingå i en permanentning av projektet, men detta kan ske efter att ett övergripande inriktningsbeslut är fattat.

Men nu blir jag konfunderad. För i dagens Norrtelje tidning vill Ella Bolin (KD) lugna mig genom att förklara att sjukvård och omsorgsnämnden och Tiohundra AB numer är permanenta delar av Stockholms läns landstings verksamhet.

1. Sjukvård och omsorgsnämnden (tidigare Tiohundranämnden) har under hela projektet varit en del av Stockholms läns landsting, även om det finns personer som velat låtsas annorlunda.

2. Inga beslut om permanentning av projektet som driftsform är väl fattade? I så fall var?

För Ella Bolin (KD) är Tiohundra en självklar del av vården i Stockholms läns landsting, men vilka delar av verksamheten menar hon? Vilka verksamheter ska få arbeta fokuserat utan hot om ständiga organisationsförändringar? Gäller det även att kunna arbeta fokuserat utan hot om nedläggning, utförsäljning, privatisering och konkurrens? Vilka delar av Tiohundraprojektet är permanentade Ella Bolin? Och vem har kommit fram till vilka delar som skulle permanentas?

I måndags var jag på en intressant föreläsning med Hans-Åke Scherp, docent i pedagogik, vetenskaplig ledare för problembaserad skolutveckling mm. Han har bl a arbetat som lärare och psykolog i skolan, haft egna barn i skolan och sedemera forskat om skolutveckling. Det var så skönt att lyssna till föreläsningen då den vetenskapligt bekräftade många av de idéer och tankar som jag själv har kring skolan och hur den borde fungera. Bl a så pratade Scherp om synen på betyg, en diskussion som jag själv hade med några kollegor för bara ett par veckor sedan, och han skiljde på den synen som ser betyg som ett mått på elevens kvalitet och den synen (som jag själv ansluter mig till) som ser betygen som ett mått på hur bra skolan/läraren lyckats med sitt uppdrag. Det är alla elevers rätt att få en undervisning som leder till att de blir godkända. Om lärare/skolan inte lyckas med detta är det inte elevens fel. Scherp talade kring det som Elisabeth Nordin Hultman flera gånger uppmärksammat; att vi alltför ofta söker problemet hos det enskilda barnet och inte försöker se vad det är i miljön, i vårt beteende, som gör att det inte fungerar så bra för barnet. Han lade på en rolig skämtteckning där läraren säger till eleven (argt): Men har du inte förstått någonting????, varpå eleven svarar: Jo, jag har förstått precis allt som du lyckats förklara. Mycket bra, tycker jag.

Scherp talade också om det som vi i Vänsterpartiet, Norrtälje, faktiskt motionerat om. Han beskrev det som att de skolor som har de bästa förändringsprocesserna och har störst framgång är de skolor där alla lärare än involverade och beforskar sin egen vardag. Detta är detsamma som vi i Vänsterpartiet vill skapa då vi talar om Akademiska enheter, vi vill att en utveckling som tar avstamp i lärarnas egen vardag, med denna som forskningsbas, ska kunna skapas, åtminstone på prov på några enheter i kommunen. Vi föreslog enheter i norra delen av kommunen för att vi tror att detta arbetssätt skulle kunna göra enheterna attraktiva för såväl lärare, föräldrar och elever. Detta skulle kunna bidra till ett större underlag att driva dessa skolor vidare med framgång.

Det handlar inte om att vara bäst, sa Scherp, det är lätt att vara bäst. Det kräver endast att alla andra är sämre. Det som vi i stället ska fokusera på är att få till en kontinuerlig förbättringsprocess där vi hela tiden blir lite bättre. Detta kan vi skapa genom att ta till vara den variation som finns i våra kompetenser och låta dem komplettera varandra och stärka varandra. En arbetsplats/enhet bör ha en helhetsidé som utgör ett ramverk för vad vi vill åstadkomma. Inom denna helhetsidé bör vi sedan kunna fånga upp den variation av kunskap och kompetens som finns bland medarbetarna. Scherps förslag är att medarbetarnas idéer om vad som är viktigt att arbeta diskuteras i lärande samtal som några personer utses att leda. Idéer och tankar diskuteras, verkställs, reflekteras och utvärderas och leder till nya idéer ungefär på samma sätt som en cykel av Pedagogisk dokumentation fungerar i den bästa av världar. Det intressanta är ju att hans tanke är att variationen berikar. I de flesta böcker du läser skrivna av olika verksamma pedagoger så bygger ju hela deras lyckade projekt på att alla tänker ungefär lika och drar åt samma håll, annars är det nästan omöjligt att åstadkomma något.

Scherps idéer handlar inte om konkurrens och benchmarking, de handlar inte om Best practice utan om Next practice, hur vi ska samverka för att göra varandra bättre. Vi behöver inte åka till andra skolor/förskolor och se hur de gör, vi ska titta på vår egen verksamhet och se hur vi kan förbättra den utifrån de förutsättningar vi har och själva utgör. Scherp talar om chefer/ledares betydelse för de anställda som samma som lärarens betydelse för sina elever och här är det elevinflytande och medarbetares delaktighet som han lyfter som viktiga framgångsfaktorer. En viktig fråga att ställa till oss själva i vårt utvecklingsarbete är: Vad var det som hände och varför gjorde jag som jag gjorde när det som hände hände? Där får vi säkert många intressanta svar.

Hans-åke Scherp var, som många andra som står på vetenskaplig grund, skeptisk till förre utbildningsministern Jan Björklund (Fp) och till tidiga betyg. Skeptiska till tidiga betyg är också Lärarförbundet, vilkas årsmöte jag ikväll bevistat. Men årsmötets ordförande var inte orolig över den överenskommelse som regeringen gjort med alliansen om försöksverksamhet med betyg i åk 4. "Fridolin sa att han litar på professionen", sa ordförande, och med detta menade han att det för att starta ett försök med betyg i åk fyra krävs att rektor, lärare och föräldrar på skolan är överens om att en ansökan om att få prova betyg i åk fyra ska skickas in. Sedan ska denna beviljas. Fridolin litar på professionen, alltså lärarna. Försöket är tänkt att omfatta 100 skolor, ett antal som kvällens ordförande inte trodde att man skulle komma upp i. Och om man ändå gör det så har det från vetenskapligt håll sagts att det är ett alldeles för litet underlag för att basera resultat för att införa betyg i åk fyra överlag utefter. Så, turligt nog, lär betyg för tioåringar dröja ännu ett tag.

Flera intressanta frågor är i hetluften i kommunpolitiken just nu; en av dem är omdragningen av väg 77 mellan Rösa och länsgränsen. Det är en förbättring av vägen som diskuterats länge och väl, men inte hade väl vi i Vänsterpartiet en aning om att den skulle bli så aktuell just nu då vi skrev en interpellation i ämnet i december 2014. Då hade vi ingen aning om att Trafikverket i januari tänkte köra igång med s k samrådsmöten för att sedan vilja ha in ett yttrande från kommunen redan i mars. I Vänsterpartiet var vi intresserade av att veta om den nya kommunledningen tänkte förespråka samma dragning som KSAU gjorde 2012 och hur de i sådana fall såg på de invändningar som kommit fram emot dragningen norr om Rimbo (t ex barriäreffekter, bronsåldersgravar, eliminering av värdefull mark för friluftslivet etc). Vi visste verkligen inte att vi var så aktuella i vår frågeställning att KSAU bara ett par dagar efter att interpellationen besvarades i fullmäktige lämnade sitt förslag till yttrande i frågan. Och vi var inte beredda på det heller. En del tycker det är märkligt då frågan utretts flera gånger under många år, men så där är det med politik och förutsättningar ändras ju ständigt, hur ska en kunna veta att samma förhållanden, för- och nackdelar finns idag som igår? Särskilt med en fråga som funnits med så länge.

Det var inte bara vi i Vänsterpartiet som blev tagna på sängen att kommunen skulle ta ställning till denna fråga nu. I och med samrådsmötena har ju Trafikverket uppmanat enskilda medborgare och föreningar att inkomma med remissvar på vad de anser om Trafikverkets olika förslag. Dessa svar skulle vara Trafikverket till handa så sent som i måndags. Och samma vecka, utan att ha tagit del av vad medborgarna tycker, beslutar KSAU om hur kommunens hållning i frågan lyder. Det är märkligt. Varför vill den nya ledningen inte lyssna in vad boende längs väg 77 tycker innan de tar ställning? I Vänsterpartiet trodde vi att vi hade mer tid på oss att diskutera och lyssna till medborgarna för att försöka få till den bästa lösningen. Vi har inte tagit ställning till om vägen bör gå norr eller söder om Rimbo ännu, men vi vet att vi tycker att ombyggnaden av vägen är angelägen. Inte för att kunna öka den tunga trafiken utan för att skapa en säker och god miljö för de boende längs vägen och de som varje dag färdas längs vägen. Vi vill ha kvar tullklareringen i Kapellskär och minska lastbilstrafiken genom utbyggd järnväg. Men även om detta sker måste väg 77 förbättras för de bilar och bussar som ändå kör där. Detta ska ske med stor hänsyn till natur- och kulturmiljöer och med stor hänsyn till vad de boende runt vägen tycker. När dessa argument finns med i beslutsunderlaget känner vi oss redo.

En annan het fråga just nu är utvecklingen av Norrtälje stad, både österut och västerut. I öster är det Norrtälje hamn som engagerar. Skeptikerna tycker att den beslutade skelettplanen innehåller för många bostäder på för liten yta, att projektet kommer att bli dyrare än befarat och att skattebetalarna kommer att få betala notan. Det finns också en oro för att stadsdelen blir en stadsdel för de som har råd att bo där, samtidigt som en del siar om framtida klimatförändringar som kommer att få ödesdigra konsekvenser för de höga husen vid vattnet. Vänsterpartiet har haft en försiktigt kritisk inställning till projektet och delar en hel del av de farhågor jag räknat upp ovan. Vi röstade emot skelettplanen då den antogs och hade velat sett en försiktigare exploatering med miljömässig, kulturell och social hållbarhet beskriven. Nu har skelettplanen vunnit laga kraft och det gäller att agera i varje del beslut för att göra stadsdelen så bra som möjligt. Därför reserverade sig Vänsterpartiet mot att redan nu finansiera en bro över till Societetsparken för 27 mnkr. Varför ska bron byggas redan nu? Vem vill gå från parken över till en byggarbetsplats? Bygg först ett område, bygg sedan en bro. Om det finns pengar kvar till det då.

Området i väster, kommunalt ägda Nordrona, har ännu inte gått lika långt. Ett optionsavtal har slutits med ett privat företag utan erfarenhet av bostadsbyggande. Detta skedde under den förra kommunledningen och torde inte vara omöjligt att riva upp utan allvarligare konsekvenser. Innebär det några ekonomiska konsekvenser för kommunen ska dessa ändå vägas emot att behålla egen mark och genom demokratiska beslut se till att skapa förutsättningar för att få de bostäder som staden har behov av för sin utveckling. Rune Karlsson skriver i dagens Norrtelje tidning ett mycket klokt inlägg om hur detta skulle kunna gå till. Det borde vara självklart för det nya styret i Norrtälje kommun att här ta chansen att utveckla en stadsdel för alla där även "vanligt folk" kommer att ha råd att bo. Norrtälje stad är inte bara en hamnstad som måste "vändas mot vattnet" som f d kommunalrådet (M) hävdar. Norrtäljes handel och resor gick också inåt landet via de vikingaleder som bl a idag finns kvar som Lommaren. Och för kommunens handel och utveckling var under de senaste 200 åren även järnvägen och Rimbo väldigt viktiga. Det är också värt att lägga på minnet.

Ingen ytterligare bro planeras vad jag vet ännu från Nordrona över till Lommarbadet.

Förra gången Trafikverket ville ha ett yttrande från kommunen angående ny dragning av väg 77 fick de ett yttrande från ett enigt KSAU. Det är inte så svårt att vara eniga i KSAU eftersom inte alla partier i kommunfullmäktige, kommunens högst beslutande organ, finns representerade där. Vänsterpartiet skrev i december 2014 en interpellation till kommunalrådet Berit Jansson (C) för att ta reda på om det nya styret förespråkar samma alternativ som förespråkades av KSAU i december 2012. Som jag tidigare nämnt i denna blogg hade vi vid det tillfället ingen aning om att frågan var på väg upp för nytt ställningstagande.

Och en av frågorna var ju hur det nya styret ser på ombyggnaden av vägen, men underliggande fanns ju också frågan om hur kommunledningen kommit fram till sitt ställningstagande? Hur lyssnar kommunledningen till medborgarna och i vilket forum klubbas kommunens officiella ställningstagande? Detta har under resans gång blivit de viktigare punkterna i vår frågeställning.

I januari håller Trafikverket sina samrådsmöten, 16 februari, samma datum som det kommunfullmäktige där Berit Jansson besvarar interpellationen, ska allmänheten ha lämnat in sina synpunkter på Trafikverkets olika alternativ och två dagar senare fattar nuvarande KSAU beslut om samma yttrande som gavs i december 2012, utan att ha hunnit se vad medborgarna tycker. Men det lovades åtminstone från talarstolen att detta yttrande skulle klubbas i kommunstyrelsen den här gången. Och det är också det som f d kommunalrådet Kjell Jansson (M) säger i repotaget i Norrtelje tidning. Repotaget som nu uppdaterats och inte längre anger att det var Vänsterpartiet som aktualiserade bristen på samtal och dialog i detta ärende utan i stället domineras av oppositionsrådets syn på det hela. Mycket märkligt. Kommunens yttrande fastställs vid nästa kommunstyrelse den 16/3 uppger Kjell Jansson (M) och det var också det vi hörde från talarstolen. Men enligt faktarutan i Norrtelje tidning ska kommunens yttrande vara Trafikverket tillhanda 2/3. Är då fastställandet i kommunstyrelsen ett spel för gallerierna? Varför ges inte kommunen tillräcklig tid att ta till sig enskilda medborgare och föreningars remissvar innan den förväntas yttra sig? Skickas yttrandet som togs i KSAU till Trafikverket som kommunens yttrande trots allt eller ska det kallas till extra kommunstyrelse då många är på sportlov? Norrtelje tidning har skrivit en utmärkt ledare i ämnet, men vad händer nu? Har lokal media tillräcklig stomme och självständighet för att kritiskt granska det ett styre med ingående centerparti företar sig? Granska gärna makten. Står orden om att det ska bli ett mer demokratiskt styre nu för någonting över huvud taget? Hur många fattar beslut om kommunens ställningstagande angående ombyggnad av väg 77? Och, ärligt talat, Kjell Jansson (och Ann Lewerentz), varför tror du att alla myndigheter med välutbildade tjänstemän skulle vilja oss illa; Trafikverket, Länsstyrelsen, varför skulle de vilja fatta beslut bara för att jävlas med oss? Om Trafikverket upptäcker att det finns olika intressen och åsikter bland medborgarna så tar de hänsyn till detta i sitt professionella beslut, om de tror att alla är eniga kanske de inte ens överväger att andra alternativ skulle kunna innebära konflikter. Att tro att vi alla måste vara eniga är en fördömd floskel, variation berikar som Hans-Åke Scherp hade uttryckt det. Antingen låter vi människor komma till tals på riktigt eller så ger vi ett yttrande, men kalla det inte för kommunens yttrande, kalla det för ett fåtals, iofs folkvalda men i en ytterst liten krets, yttrande, som de har all rätt att lämna, men gärna under den rätta benämningen. Ange också gärna argumenten på ett sätt som gör det lätt att förstå även för de som vill förespråka en annan dragning. Visa att ni tar medborgarnas engagemang och åsikter på allvar genom att åtminstone låta det ta sån tid att vi hinner läsa dem innan vi fattar beslut.

Om nu vi får vara med.

Förra veckan på sjukvård och omsorgsnämnden fick vi en dragning av kommundirektör Per Nordenstam. Det var ganska förvirrat, men det kändes som att grundbudskapet var; håll på era roller. Politiker (som ju enbart är politiker och inget annat) - peta inte i verksamheten! Anställda (som ju enbart är anställda) - förväxla er inte med medborgare och agera emot politiskt fattade beslut. Tjänstemän (som ju enbart är tjänstemän) - utför de politiskt fattade besluten utan att reflektera över att de kan vara knasiga. Kort alltså. Många av ledamöter och ersättare i nämnden, som ju inte alla härstammar från kommunen, undrade nog vad detta handlade om.

Kanske var denna dragning befogad, som fritidspolitiker, om än en med något tyngre uppdrag, så skrapar en ju hela tiden bara i utkanten av alla ärenden. Vi vet helt enkelt inte varje steg och snedsteg som tas i kommunhuset. Vi kanske bara passerar där någon gång i månaden, vi kanske inte ens vet hur alla tjänstemän ser ut eller vilka befattningsbeskrivningar de har. Det finns delegationsordningar och det har slagit mig både en och fjorton gånger den senaste tiden att jag behöver studera dessa närmare.

Till exempel så väljer ju f d kommunalrådet, numer oppostionsrådet Kjell Jansson, M, att skylla hela skandalen kring hans skötebarn, vattenledningsutbyggnaden, på tjänstemännen. Tydligen ligger tjänstemän bakom hotet mot Häverö resursskola, som nu är åtminstone tillfälligt hävt av politiker. En tjänsteman benämns i dagens Norrtelje tidning som "kommunen" när han försvarar en direktanvisning till ett privat bolag av den viktigaste utvecklingsmarken runt Norrtälje stad. I samma tidning har under de senaste veckorna kommunstyrelsens arbetsutskott benämnts "kommunen" då beslut fattats om ställningstagande i frågan om ombyggnad av väg 77.

Det är ju inte lätt att veta var gränsen går; ett tag under den borgerliga majoriteten var det påbud om att engagerade politiker inte fick prata politik ute i verksamheter som t ex skolan. Var går då gränsen när du som politiker också är förälder och hämtar ditt barn, personalen ställer en fråga, får du svara? Personalen på Häverö resursskola känner sig, trots ett besök av styrande politiker, så pass oroliga för sin verksamhet att de skriver en debattartikel; har de då förväxlat sig själva med medborgare när de i själva verket bara borde ha varit tysta och låtit politiken besluta? Utan att föra fram till allmänheten vad som är på väg att hända? Hade beslutet att tillfälligt stoppa nedläggningen av Häverö resursskola fattats även om personalen inte sagt någonting?

Jag är glad att ambulanssjukvårdare i Hallstavik tog kontakt med mig och andra politiker samt Norrtelje tidning i december för att tala om att de tycker att situationen är ohållbar i norra länsdelen. Detta ledde till att jag kunde ställa en interpellation i landstingsfullmäktige och få en viktig diskussion kring ett ämne som alla tror och förutsätter ska fungera. Flera politiker från olika läger kom efter debatten fram och tackade mig för att jag lyft frågan. De hade ingen aaaaaaning om att det inte fungerade optimalt. Imorgon, torsdag, är några representanter från Vänsterpartiet på väg till Hallstavik för att besöka ambulansen och höra mer. Vi kommer också att besöka vårdcentralen som nyligen fått veta att de blir kvar i Tiohundra ABs regi. Vi vill höra om deras förutsättningar att ge Hallstaviksborna ett brett och kvalitativt utbud av vård, vilka är deras utmaningar och hur tänker de kring dem. Är det inte meningen att de som är verksamheten närmast ska kunna kontakta de som beslutar/allmänhet osv för att uppmärksamma på brister? Hur ska det annars fungera?

De synpunkter och protester mot markanvisningen på Nordrona som lyfts av bl a Vänsterpartiet är politiska. Vi har en annan politisk syn på hur detta ärende skulle ha handlagts, och fortfarande borde gå att handlägga. Vi hoppades att det nya styret delade vår uppfattning om hur vi kan använda kommunal mark för att skapa de bostäder kommunens invånare behöver, som det råder brist på. Men politiska synpunkter bemöts av "kommunen" genom en tjänsteman. Men vad tycker politiken om detta?

Många samtal blir det

Besök på socialförvaltningens avdelning för arbetsmarknad och integration

Är du precis som jag mån om vår framtid?

Vem är inte välkommen i Finsta?

R.I.P Tiohundra

Första kommunstyrelsen med nya styret

sammanträdestider och budget

Inlägg landstingsbudget 17/12 2014

Låt Norrtäljeborna vara med och utforma Nordrona till en ny stadsdel

Familjens Hus hotas

När kommentarsfälten stängs

Ingen vill komma hit mitt i vintern och tigga

Beslut om stadens viktigaste exploateringsområde bakom lyckta dörrar

Vad är detaljer Kjell Jansson? Tror du inte lärarna kan sitt jobb?

Finns det tillräckligt med ambulanser för att vi ska kunna känna oss trygga även i länets utkanter?

Vad är permanent?

Hur vill vi utveckla skolan?

Heta frågor i kommunpolitiken - spelar maktskiftet någon roll?

Spel för gallerierna eller beslut fattat eller kan vår röst bli hörd?

Vad tycker politiken?