Som jag skrev på den här bloggen nyligen så utvecklar borgerligheten ett märkligt och ovidkommande smutskastningsspel så fort de på något vis känner sig hotade av vänstern. Det visar sig åter igen i kommentarsfälten under den förträffliga debattartikel Jonas Sjöstedt idag hade införd i norrtelje tidning.
Vad i artikeln får en kommentator att vilja spekulera i hur vänsterpartiets kursgård i Syninge är finansierad? Artikeln handlar ju om hur vi på ett berättigat sätt använder skattepengar för alla medborgares bästa. Säkerligen har skattepengar någon gång finansierat kursgårdar, och det finns säkert andra "ljusskygga" finansiärer också. Men det är ju inte det artikeln handlar om. Artikeln ifrågasätter om det är riktigt att privatpersoner tillåts slimma skattefinansierad verksamhet och på så sätt kunna stoppa vinstpengar i egen ficka. Är det rätt att de pengar du och jag betalar i skatt riskerar att hamna i någon pengasmart människas privata ficka medan mormor till stor del får tas hand om mamma eftersom den privata eller offentliga skattefinansierade omsorgen inte räcker till?
Som debattören beskriver är det inte bara offentlig eller bara privat vård som försämras, det räcker att någon oseriös aktör går in på marknaden och dumpar priserna så blir alla utförare tvungna att slimma, spara in och i slutändan sänka kvaliteten. Vem vinner på det? Endast den privata utförare som har möjlighet att stoppa pengar i egen ficka.
En kommentator hänvisar till forskning som visar att kvaliteten på samtliga skolor har ökat i de kommuner det finns friskolor. För det första drivs inte alla friskolor med vinstintresse. Det är en viktig aspekt. För det andra finns det också internationella studier som visar hur likvärdigheten i den svenska skolan kraftigt försämrats i och med friskolornas ohämmade framväxt.
Frågan är inte huruvida det ska finnas alternativa utförare inom välfärdssektorn utan huruvida vi ska tillåta att dessa utförare plockar ut vinster ur våra skattepengar istället för att förbättra och utveckla verksamheten. Möjligtvis innebar privatiseringarna till en början nya idéer och arbetssätt, men nu finns inte mycket mer än effektiviseringar och vinster på bekostnad av kvalitet, trygghet och ideella krafter kvar.